En studie i rött

Jag har på senare tid bedrivit lite forskning, och tänkte nu passa på att delge er resultatet. Allt för vetenskapen. Håll till godo.

Först en definition.

Jag vill definiera begreppet 'Kineseri' som 'Att utföra en handling på ett sådant sätt att den blir maximalt ineffektiv och kontraproduktiv, trots vetskapen om vilket alternativ handling som skulle maximera effektiviteten och output:en. Det handlar alltså om att upprepat göra dumma saker, trots att man egentligen vet bättre. Att blunda för det enkla och istället krångla till det. Såna saker.

Nu en disclaimer. Att jag har valt att kalla det för Kineseri beror enbart på att jag ju tillbringat ett år i Kina, och fått chansen att vetenskapligt studera fånigt beteende hos just kineser. Idioti förekommer ju som bekant överallt, och hade jag varit nån annanstans hade säkerligen empirin och bevisföringen varit annorlunda, men slutsatsen detsamma. Så om det känns bättre kan vi väl kalla det för Norgeri eller Danskeri. Whatever.

Nu en sats. Jag har valt att kalla den för "Satsen om maximalt Kineseri". Den akademiskt skolade läsaren kan säkert dra finurliga paralleller till liknande principer inom t ex Termodynamik och Ekonomi. Såhär lyder den:

"Graden av kineseri i ett slutet befolkningssystem kommer alltid att variera på ett sådant sätt så att fullständig jämvikt bibehålls."

Eller med andra ord - om det i en befolkning finns mycket människor med bra idéer, driv, kreativitet och intelligens, så kommer dessa människor alltid att balanseras ut av en population av idioter, klantskallar och fåntrattar på ett sådant sätt att jämvikten upprätthålls. Alltid. Det är helt enkelt den klassiska energiprincipen, överförd till humanetologiska sammanhang.

Jag borde få nobelpriset.

Jag kommer nu att föra denna sats i bevis, genom att ge olika exempel på beteenden hos den kinesiska befolkningen som stödjer mina resultat. Exemplen är få till antalet och omfattar endast en delmängd av kineserna, men resultaten kan lätt generaliseras till att omfatta hela befolkningen. Here we go:

Exempel 1 - Kineserna bygger raketer och skickar upp folk i rymden. Att bygga raket är fan inte lätt - tro mig - kineserna måste vara sjukt smarta. Vi svenskar har efter sjutton sorger och femtioelva bedrövelser äntligen lyckats få upp Fugelsang i omloppsbana, och det satt ju som bekant jäkligt långt inne. Tveksamt om vi får se några fler space-walkande svenskar inom en överskådlig framtid. Samtidigt står kineserna i startgroparna för att kolonisera Månen, bryta malm på Mars och skicka trupp till Saturnus. Och vi försöker fortfarande tunnla Hallandsåsen, ett projekt som enligt vissa svenska politiker har motsvarande svårighetsgrad. Och det går ju sisådär. 1-0 till kineserna.

Exempel 2 - Kineser på tunnelbanan. Den som följer bloggen vet att det är rätt trångt på tunnelbanan här i Shanghai, speciellt runt rusningstid. När tåget stannar på en hållplats så ska ju vissa av och vissa på. Ett optimerat beteende i de här lägena är ju att man först låter de som är ombord lämna vagnen innan man själv går på. Men så funkar det inte i Shanghai. Här försöker alla gå på och av samtidigt, vilket leder till en orörlig rugby-klinsch som kan vara i flera minuter. Fullständig galenskap. Utanför på perrongen står en kines anställd av tunnelbanebolaget med en megafon och skanderar - "Stå i kö. Ta det lugnt. Mind the gap". Otacksamt yrke, minst sagt. Allt medan kineserna knuffar, slåss och klöser ut ögonen på varandra i jakt på den sista sittplatsen. I krig, kärlek och kollektivtrafik är tydligen allt tillåtet.

Exempel 3 - Kina arrangerar OS, världsutställningar och Formel 1-lopp. Man bygger hus som nästan når till himlen och gigantiska kraftverk som försörjer halva Asien med energi. Mastodontprojekt som tänks ut, planeras och genomförs av kineser. Koordinerade av Uber-projektledare begåvade med en närmast världsfrånvänd sinnets förnämlighet, sjukt smart folk. Och snabbt går det. I min hemstad Uppsala så höll pamparna på att bråka i nästan 100 år om var, hur och varför de skulle bygga ett nytt konserthus, "Musikens hus", innan de äntligen fick tummen ur kommunal-röven. Slött var ordet, sa Bull.

Exempel 4 - Försök köpa nåt i Kina, vadsomhelst. I dare you. Det är fan halvt omöjligt. Du ger det du vill köpa till en första person, som skriver ett kvitto och skickar dig till en andra person som tar betalt. Du blir sedan hänvisad vidare till en tredje person som till slut ger dig det du vill ha, om prylen ifråga inte försvunnit nånstans på vägen. Tre personer för att göra samma jobb som det krävs en finnig, nedrökt , fjortonårig sommarjobbare på halvtid för att utföra på hemmaplan.

Detta gäller rent generellt i Kinesisk affärsverksamhet - det går fullständig, total inflation i antalet i anställda. Det är så mycket personal i omlopp att det tillslut blir fullkomligt ohanterbart, ingen har nån koll på nånting, hälften står och slår dank och absolut inget händer.

I Sverige debatterar man om hushållsnära tjänster är av ondo, om dessa är förnedrande för den stackare som tvingas utföra dem. I Kina kryllar det av folk vars enda uppgift är att öppna dörren till restauranger, trycka på rätt knapp i hissen eller säga "Välkommen tillbaks" när man är på väg ut från snabbköpet... Eller som hon på flygplatsen, vars gebit är att stå och hålla en våt trasa mot det roterande armstödet på rulltrappan. Timme efter timme, vecka efter vecka. Säkerligen stimulerande, omväxlande och med goda karriärmöjligheter. Usch.

Vad som skulle bevisas. QED. Svart på vitt. Orsak och verkan. Kraft och motkraft. Balansen bibehålls och Kineseriet, detta osynliga kitt som håller samman ett folk, flödar fritt. Satsen kan enkelt utvidgas till att gälla alla invånare i Mittens Rike. Visas förslagsvis med strukturell induktion över kines-domänen.

Men detta följer givetvis trivialt och lämnas som en övning åt läsaren...