Fear and loathing in Nanjing

Jag var ute och reste i helgen, vi drog till Nanjing och festade loss med två tjejkompisar. Det var Pers avskedsföreställning, efter 5 veckor i Shanghai så ska han tillbaks till ett höstgrått och kyligt Sverige. Han byter "Bar Rouge by the Bund" mot "'Harry's intill Filmstaden", tar av sig kolonialhatten och sätter på sig vintermössan. Shanghai blir en två meter lång lintott fattigare... Sorgen är stor.

Det känns som vartannat blogginlägg jag skriver handlar om hur j-a varmt det är i Kina. Detta är sista gången, jag lovar. Sitter på tåget hem från Nanjing, temperaturen kryper upp mot 40-gradersstrecket, ACn är avstängd. Per och jag börjar klä av oss för att överleva den tropiska hettan - kavlar upp brallorna, häller vatten innanför tröjan, stoppar isbitar i kalsongerna... Det gamla vanliga. Jag tar av mig skor och strumpor. Det går ungefär 3 minuter, sen vänder sig kinesen framför mig sig om och blänger med ilsken blick.

"Can you please put on shoe. Foot smell too bad!!"

När man blir tillrättavisad av en kines för bristande personlig hygien, då har man nått rock bottom. 'Förnedring' stavas en sur kines på tåget från Nanjing...