Bakom fiendens linjer, del 3

Det är förfest på Rundelsgatan 12 i Malmö ikväll. Efter en veckas slit är helgen äntligen här.

It's S-a-t-u-r-d-a-y, motherfuckers. Dags att festa.

Lördagen, den löftesrika. Dagen då de förhoppningar som byggts upp under veckan ska infrias, då de drömmar som fötts ska slå in. Lördagen, den förlösande, då en veckas uppdämd frustration, livströtthet och bitterhet förbyts i ett enda långt rus på livet, lusten, kärleken och ett helrör Jäger.

Stämningen är förtätad, hormonstinn, laddad. Det är lördag och det är förfest på Rundelsgatan 12 i kväll, som så många gånger förr. Uggla spelas på låg volym. Glasen fylls med GT och Vodka Ruschian. Förväntan ligger i luften.

Rundelsgatan 12. Det är här dom bor. Grabbarna. Grabbarna grus. Mitt i stan. Nära till allt. Nära till barstråken, uteställena och innekrogarna. Nära till brudarna. Krypavstånd till efterfesten. Kan inte bli bättre, tycker dom.

Grabbarna.

Franke. Professorn. Spider.

Så heter dom. Förfestens huvudpersoner. De som vet hur slipstenen ska dras, vart skåpet ska stå och hur man får med de snyggaste tjejerna hem.

Franke - den sofistikerade. Kavajen är på, solbrillorna likaså. Huvudet är rakat, hjässan polerad. Han går på de kultiverade, svåra tjejerna. De som kan sin Tranströmer.

Professorn - den påläste. Han som djupstuderat all relevant facklitteratur om hur man får tjejerna på fall och som ser helgerna som en möjlighet att omsätta teori i praktik. Samla stoff till avhandlingen. Andra raggar brudar, han bedriver fältstudier. Han går på de unga tjejerna, de ännu oförstörda. "Bättre testdata, mer gedigen empiri, mindre felmarginal", brukar professorn säga med ett belåtet flin.

Spider - den utan fruktan. Han som går på tjejerna som får andra pojkar att darra av skräck. Han har hittat en isolerad, svårtillgänglig biotop belägen någonstans mellan baren och hiphop-dansgolvet, befolkad av en sällsam sorts flickor. Flickorna som vet att dom är snygga. Flickorna som vet att de kan få vem som helst. Flickorna som ingen vågar gå på. Förutom Spider. "Motivation slår alltid klass", brukar han säga. Mellan baren och hip-hopdansgolvet saknar han naturliga fiender.

Tillsammans täcker de tre in populationen av kvinnor i Malmö helt och fullt. Ingen går säker.

"Respect the cock!", skriker Spider och skålar med Franke. Drinkarna är starkare nu och Uggla spelas på högre volym. Professorn fixar frisyren framför hallspegeln i koncentrerad tystnad. Vart strå måste ligga rätt. Det kan vara hela skillnaden. Natt eller dag. Ligga eller inte. "Ingenting åt slumpen, alltid full kontroll", är Frankes motto.

"Respect the fucking cock!!!", skriker Spider igen och försöker låta lika alpha-male som Tom Cruise gör i Magnolia. Han slår sig för bröstet och sveper sin Rom-Cola.

Kuken förtjänar all respekt, tycker Spider. Har han alltid tyckt. Den pekar dig i rätt riktning, ger dig vägledning och tröst när livet känns tungt. Den är din bästa vän och ständiga följeslagare och den enda som verkligen förstår dig...

Spider respekterar den. Han dyrkar den.

Han fruktar den.

För den kräver sitt offer. En stadig ström av ungmöer är vad den behöver för att inte vredgas. Så han försöker blidka den, försöker ge den vad den kräver, helg efter helg efter helg... Det är ett hårt jobb, men det måste göras.

"Asså Spajder, du borde hyra ut den där jävla kuken till brandförsvaret. Du skulle kunna släcka vilken brand som helst med den slangen!", utbrister Franke. Spider har för femte gången ikväll halat upp sin mobil och stolt visat upp videon när han blir avsugen av sitt ex förra midsommaren.

"Respect the cock...", säger han nöjt. Och visst fan är den stor. Den är större än livet. Större än Zlatan. Den är hans religion. Hans kyrka.

The church of Spider.

I Spiders kyrka är Bingo Rimér gud, Magnus Uggla hans apostel och på den yttersta dagen ska den som tagit flest oskulder upphöjas till himmelriket, och de andra få brinna i evig skärseld.

I Spiders kyrka är himlen en lönelördag på Etage, där han känner vakten och nonschalant blåser förbi kön, där happy-hour aldrig slutar och livebandet spelar "Pojkarna som busar", "Johny balle" och "Kung för en dag" om och om igen. I Spiders himmel förvandlas inte vattnet till vin, det förvandlas till Jäger Redbull. On the rocks. With a fucking twist.

Och i himlen får Spider alltid, alltid, alltid med den snyggaste blondinen på efterfest.

Alltid.

I evighet.

Amen.

Professorn packar ner attiraljerna. En buttplug, en dildo och ett förstoringsglas stoppas i innerfickorna på kavajen. Never leave home without it.

"En magiker måste ha sina props", har han sagt till Franke och Spider många gånger. Men dom fattar liksom inte. "Jävla nybörjare", tänker han för sig själv.

Det rasslar till i dörren och deras kompis från Stockholm och dennes flickvän glider in. I släptåg två killar från Uppsala. Såna där jävla akademiker med små snoppar, tänker Spider och häller upp en grogg till.

"Hörru, du borde knipsa fast dom här i bröstvårtorna!" bräker han på sin bredaste skånska, och räcker två klädnypor till Stockholmarens flickvän. "Dagens goda gärning", tänker han nöjt, sveper groggen och brottar ner en av Uppsala-fjollorna.

Uggla spelas på högsta volym.

Det är snart dags att dra vidare. Fyllan är bra och klockan är snart tolv. Allt enligt plan. Förfest - utgång - efterfest. The circle of life, det eviga kretsloppet. Det väloljade, tillförlitliga maskineri som vecka efter vecka producerar allt fler hack i sängstolpen. The essence of life. "Sånt som smygbögar från Uppsala aldrig kommer förstå", tänker Professorn och kollar frillan en sista gång.

Varje strå ligger rätt. Prop:sen vilar tryggt i innerfickan. Det är dags.

En sista jäger-shot, sen försvinner de tre vise männen ut i natten, på väg mot sina jaktmarker. På jakt efter någon som kan frälsa dem.

De följer en stjärna på natthimlen. Stjärnan lyser inte över Betlehem, den lyser över Etage på Gustav Adolfs torg. Den lyser inte över ett nyfött barn, den lyser över ett tjejgäng som just fyllt 18, i kön utanför. Och de tre vise männen har inte med sig myrra, rökelse och guld.

Nej, de har med sig en buttplug.

En dildo.

Och ett förstoringsglas.

Solen må har gått ner över parkernas stad, men natten den är fortfarande ung.