Bli blåst i Shanghai
En av mina favoritfilmer är The Sting (Blåsningen på svenska) från 1973, med Paul Newman och en ung Robert Redford. De spelar två professionella bondfångare i 30-talets Chicago som genom list, uppfinningsrikedom och en god portion tur lyckas lura skjortan av en riking som tagit livet av deras gemensamma vän...
Paret orkestrerar en avancerad scam där de sätter upp ett fejkat bookmaker-kontor och lurar offret att spela bort sina pengar på riggade travlopp. Allt utfört tidstypiskt klämkäckt, med rapp dialog och en flod av obegriplig conman-slang. Det är ungefär som att titta på Cityakuten, man fattar inte ett ord av vad de säger, men det är ändå så grymt bra! "We got a code yellow here! Nurse, give him 10cc of sodium-pentathol, ATD, CPR, and intubate!!! Damn, we lost him..." Ja, ni fattar. En riktig cineastisk fest, med andra ord.
Gemensamt för alla sol-och-vårare på 30-talet var att de trots sin tvivelaktiga sysselsättning ändå hade hjärtat på rätt ställe, förfinade manér och en stor portion yrkesheder. Det var liksom mer 'Rivierans guldgossar' än Björnligan på den tiden...
Jag trodde gentlemanna-tjuvarnas tid var förbi, men i Kina finns de fydligen fortfarande kvar! I Shanghai blir man lurad av charmiga kineser med glimten i ögat =) Här kommer min sammanställning av några typiska Shanghai-scams, håll till godo.
The taxi scam
Har man (o)tur kan man få njuta denna klassiska scam redan på väg från flygplatsen. Jag gick på den när jag skulle hämta upp en kollega, trots att jag bott i Shanghai ett par månader och trodde jag hade koll. Direkt när man kommer ur ankomsthallen blir man tillfrågad av en taxichaufför om man vill ha skjuts in till stan. Intet ont anande så följer man med snubben till hans bil, som har alla kännetecken av att vara en legitim taxi. "Fixed price?", frågar jag rutinerat. "No, no, pay by the meter!", svarar killen. Det är i det här läget jag borde dragit öronen åt mig, men trög som jag är så tycker jag att "Pay by the meter" låter som dagens mest gedigna idé.
Illa.
I början ser allt grönt ut, taxametern börjar på 11RMB, precis som den ska. Men efter några kilometer händer något, siffrorna på taxametern rasar iväg i en sjuhelvetes fart och innan man vet ordet av är vi uppe i 50, 100, 150 RMB och vi har inte ens kommit halvvägs. Jag börjar surna till, gestikulerar mot taxametern och fräser "Too expensive, too expensive!!"... Killen tar mitt utbrott med ro, han har varit med förr. Jag ger mig inte, "How much to the hotel???" "Ok, 350 to the hotel..." säger taxichaffisen som vet precis hur han ska lugna ner irriterade utlänningar. Snordyrt, visserligen, men nu vet man åtminstone vad det kommer landa på.
Mycket riktigt, när vi närmar oss hotellet så har taxametern saktat ner ordentligt... 348, 349, 350 RMB. Den här killens ögonmått var inte att leka med. "You know, this is way too expensive", fräser jag till honom när vi släpar ut väskorna ur bakluckan. "Well, you are swedish, you can afford it...", ler han lurigt, sätter sig bakom ratten och cruisar iväg...
The coffeehouse con
Lika enkel som genial. Snygg flicka charmar upp utlänning på gatan, småsnackar lite och föreslår att de ska ta en kaffe på ett närbeläget fik. Kaffet kommer in, följt av kakor, bullar, mat, smoothies och allt möjligt annat. "Hur dyrt kan det vara?", tänker nog den bortfintade utlänningen. Svaret är självklart: "Hur dyrt som helst". Vi snackar i runda slängar 800 RMB, och i Kina splittar man inte på notan... Bara att betala och se glad ut.
The artstudent swindle
Det här lurendrejeriet utförs ofta av en tjej och en kille - söta, övertrevliga och strålande bra på engelska. De utger sig för att vara konststuderande, och de har just nu sin examensutställning i nåt hus i närheten... Skräpkonst till överpriser, och vill man inte köpa övergår de från att vara trevliga till att bli väldigt hotfulla...
The teaceremony scam
Denna är närbesläktad med konststudent-scam:en ovan - alltid en pojke och flicka, syskon eller kärlekspar. Skillnaden är att de nu säger sig vara turister från något avlägsen kinesisk stad, på genomresa i Shanghai. De småpratar lite, delar med sig av sightseeing-tips och nämner sedan i förbifarten att de är på väg till en traditionell kinesisk teceremoni. "Maybe you want to follow us, it is really nice?" Gör man det så förs man till ett väldigt genuint kinesiskt tehus. Priserna verkar vettiga, 30-40 RMB står det i menyn. Läser man det finstilta (på kinesiska) så ser man att dessa priser är per kopp, och under teceremonin så hinner man avverka många, många koppar te.
Under ceremonins gång så redogör någon åldrad kinesisk te-guru för de olika teernas välgörande effekter, medan pojken och flickan översätter. Notan landar sällan på mindre än ett par tusen kronor, och när det är dags att betala så passar pojken och flickan påpassligt på att gå ut och "knappa in sin PIN-kod". Det är dyrt med te i Kina... Denna måste nog vara en av de vanligaste blåsningarna, och jag tror jag har blivit utsatt för den ett tiotal gånger... Får nog betraktas som lite av en semi-scam dock, då många av mina vänner som trillat dit faktiskt har tyckt det har varit en bra, stämningsfull och lärorik upplevelse...
Uppfinningsrikedomen är verkligen sisådär, det är alltid konststudenter eller teceremonier. Visserligen bra, då det gör det lätt för oss lättlurade svenskar att genomskåda bluffen... Det bekräftar min gamla devis att man ska aldrig lita på trevliga människor, speciellt inte om de pratar bra engelska. Jag öppnar heller inte dörren om jag inte väntar besök, eller svarar i telefonen om jag inte vet vem som ringer. Paranoia är av godo.
The fake bill con
Detta är min favorit. Du köper något på en marknad och betalar med en kinesisk hundralapp. När du spatserat iväg en bit så hör du ett vrål och en ursinnig försäljare rusar efter dig, vilt viftande med din sedel. "Fake, fake!!!" skriker han och trycker upp dig mot närmsta vägg. Hans försäljarkollegor, minst lika arga, gör honom sällskap i jakten på den falskmyntande svensken. Inför den hotande lynchmobben så lär du kvickt fiska upp din plånbok och byta hans påstått falska sedel mot en av dina äkta... Tror du själv kan räkna ut mekanismen bakom denna blåsning...
Så. Ha det ovanstående i bakhuvudet när du flaxar runt i Shanghai och allt kommer gå så bra!
Disclaimer: De allra flesta kineser lurar dig inte. Så det så.
Paret orkestrerar en avancerad scam där de sätter upp ett fejkat bookmaker-kontor och lurar offret att spela bort sina pengar på riggade travlopp. Allt utfört tidstypiskt klämkäckt, med rapp dialog och en flod av obegriplig conman-slang. Det är ungefär som att titta på Cityakuten, man fattar inte ett ord av vad de säger, men det är ändå så grymt bra! "We got a code yellow here! Nurse, give him 10cc of sodium-pentathol, ATD, CPR, and intubate!!! Damn, we lost him..." Ja, ni fattar. En riktig cineastisk fest, med andra ord.
Gemensamt för alla sol-och-vårare på 30-talet var att de trots sin tvivelaktiga sysselsättning ändå hade hjärtat på rätt ställe, förfinade manér och en stor portion yrkesheder. Det var liksom mer 'Rivierans guldgossar' än Björnligan på den tiden...
Jag trodde gentlemanna-tjuvarnas tid var förbi, men i Kina finns de fydligen fortfarande kvar! I Shanghai blir man lurad av charmiga kineser med glimten i ögat =) Här kommer min sammanställning av några typiska Shanghai-scams, håll till godo.
The taxi scam
Har man (o)tur kan man få njuta denna klassiska scam redan på väg från flygplatsen. Jag gick på den när jag skulle hämta upp en kollega, trots att jag bott i Shanghai ett par månader och trodde jag hade koll. Direkt när man kommer ur ankomsthallen blir man tillfrågad av en taxichaufför om man vill ha skjuts in till stan. Intet ont anande så följer man med snubben till hans bil, som har alla kännetecken av att vara en legitim taxi. "Fixed price?", frågar jag rutinerat. "No, no, pay by the meter!", svarar killen. Det är i det här läget jag borde dragit öronen åt mig, men trög som jag är så tycker jag att "Pay by the meter" låter som dagens mest gedigna idé.
Illa.
I början ser allt grönt ut, taxametern börjar på 11RMB, precis som den ska. Men efter några kilometer händer något, siffrorna på taxametern rasar iväg i en sjuhelvetes fart och innan man vet ordet av är vi uppe i 50, 100, 150 RMB och vi har inte ens kommit halvvägs. Jag börjar surna till, gestikulerar mot taxametern och fräser "Too expensive, too expensive!!"... Killen tar mitt utbrott med ro, han har varit med förr. Jag ger mig inte, "How much to the hotel???" "Ok, 350 to the hotel..." säger taxichaffisen som vet precis hur han ska lugna ner irriterade utlänningar. Snordyrt, visserligen, men nu vet man åtminstone vad det kommer landa på.
Mycket riktigt, när vi närmar oss hotellet så har taxametern saktat ner ordentligt... 348, 349, 350 RMB. Den här killens ögonmått var inte att leka med. "You know, this is way too expensive", fräser jag till honom när vi släpar ut väskorna ur bakluckan. "Well, you are swedish, you can afford it...", ler han lurigt, sätter sig bakom ratten och cruisar iväg...
The coffeehouse con
Lika enkel som genial. Snygg flicka charmar upp utlänning på gatan, småsnackar lite och föreslår att de ska ta en kaffe på ett närbeläget fik. Kaffet kommer in, följt av kakor, bullar, mat, smoothies och allt möjligt annat. "Hur dyrt kan det vara?", tänker nog den bortfintade utlänningen. Svaret är självklart: "Hur dyrt som helst". Vi snackar i runda slängar 800 RMB, och i Kina splittar man inte på notan... Bara att betala och se glad ut.
The artstudent swindle
Det här lurendrejeriet utförs ofta av en tjej och en kille - söta, övertrevliga och strålande bra på engelska. De utger sig för att vara konststuderande, och de har just nu sin examensutställning i nåt hus i närheten... Skräpkonst till överpriser, och vill man inte köpa övergår de från att vara trevliga till att bli väldigt hotfulla...
The teaceremony scam
Denna är närbesläktad med konststudent-scam:en ovan - alltid en pojke och flicka, syskon eller kärlekspar. Skillnaden är att de nu säger sig vara turister från något avlägsen kinesisk stad, på genomresa i Shanghai. De småpratar lite, delar med sig av sightseeing-tips och nämner sedan i förbifarten att de är på väg till en traditionell kinesisk teceremoni. "Maybe you want to follow us, it is really nice?" Gör man det så förs man till ett väldigt genuint kinesiskt tehus. Priserna verkar vettiga, 30-40 RMB står det i menyn. Läser man det finstilta (på kinesiska) så ser man att dessa priser är per kopp, och under teceremonin så hinner man avverka många, många koppar te.
Under ceremonins gång så redogör någon åldrad kinesisk te-guru för de olika teernas välgörande effekter, medan pojken och flickan översätter. Notan landar sällan på mindre än ett par tusen kronor, och när det är dags att betala så passar pojken och flickan påpassligt på att gå ut och "knappa in sin PIN-kod". Det är dyrt med te i Kina... Denna måste nog vara en av de vanligaste blåsningarna, och jag tror jag har blivit utsatt för den ett tiotal gånger... Får nog betraktas som lite av en semi-scam dock, då många av mina vänner som trillat dit faktiskt har tyckt det har varit en bra, stämningsfull och lärorik upplevelse...
Uppfinningsrikedomen är verkligen sisådär, det är alltid konststudenter eller teceremonier. Visserligen bra, då det gör det lätt för oss lättlurade svenskar att genomskåda bluffen... Det bekräftar min gamla devis att man ska aldrig lita på trevliga människor, speciellt inte om de pratar bra engelska. Jag öppnar heller inte dörren om jag inte väntar besök, eller svarar i telefonen om jag inte vet vem som ringer. Paranoia är av godo.
The fake bill con
Detta är min favorit. Du köper något på en marknad och betalar med en kinesisk hundralapp. När du spatserat iväg en bit så hör du ett vrål och en ursinnig försäljare rusar efter dig, vilt viftande med din sedel. "Fake, fake!!!" skriker han och trycker upp dig mot närmsta vägg. Hans försäljarkollegor, minst lika arga, gör honom sällskap i jakten på den falskmyntande svensken. Inför den hotande lynchmobben så lär du kvickt fiska upp din plånbok och byta hans påstått falska sedel mot en av dina äkta... Tror du själv kan räkna ut mekanismen bakom denna blåsning...
Så. Ha det ovanstående i bakhuvudet när du flaxar runt i Shanghai och allt kommer gå så bra!
Disclaimer: De allra flesta kineser lurar dig inte. Så det så.
posted by Andreas Adner at 11:37 PM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home